Handelskammaren fortsätter att driva energifrågan. För att möta behoven krävs en snabb och historisk utbyggnad av kapaciteten av tillförsel av energi, det konstaterar den rapport som Energimyndigheten nyligen publicerade. Handelskammarens näringslivspolitiska chef, Annika Cederfeldt Jiveby, kommenterar rapporten.
I Energimyndighetens rapport slår myndigheten fast att elbehovet 2045 beräknas vara inom ett spann på 210-370 TWh. Idag är motsvarande 140 TWh. Att spannet är så stort, sett till behovet, anges bero på osäkerheter i el- och bränslepriser, brist på råvaror och kompetens samt tillgång till el.
”Jag ser det som ett klassiskt moment 22 – finns det inte tillgång till el kan inte industrin göra den omställning som krävs för att fasa ut fossil energi”, säger Annika Cederfeldt Jiveby.
Energimyndigheten belyser problematiken kring att på kort sikt öka produktionen och ser landbaserad vindkraft som en viktig faktor. Annika konstaterar att tillståndsprocesserna behöver kortas avsevärt samt att intresserade aktörer får effektiva och långsiktiga incitament att investera i tekniken för att få till utbyggnaden av vindkraft. ”Acceptansen hos kommuner och dess invånare till vindkraftverk behöver dessutom öka väsentligt. Andelen beviljade vindkraftverk har kraftigt minskat de senaste åren”, fortsätter Annika.
Annika Cederfeldt Jiveby, näringslivspolitisk chef, Handelskammaren Jönköpings län.
”När det kommer till energifrågan, precis som med många andra frågor, ser jag att en blocköverskridande politik är otroligt viktig. Näringslivet och samhället kräver en långsiktighet. Den är dessvärre frånvarande inom många områden just nu vilket skapar en ryckighet i beslut. Konsekvensen blir ett direkt hinder för tillväxt”, säger Annika.
Med rapporten i färskt minne gör det Annika glad att i lördagens DN kunna läsa energiministerns uttalande:
– Det som är realistiskt som ny kraftproduktion är primärt vindkraft, ja, både land- och havsbaserad, om man tittar fem, tio år framåt. Det går kanske att göra en del förbättringar när det gäller vattenkraften. Vi har också goda signaler om effekthöjningar till exempel på Forsmark. Men om vi pratar ny kraftproduktion så handlar det om att installera solceller på taken eller vindkraft.
Annika konstaterar att det inte är läge med en polarisering i diskussionen där för eller emot är beroende av partitillhörighet. Det behövs en tydlig plan på kort sikt, där stöd till företag och hushåll redan är utlovat, och på lång sikt talas det om en utbyggnad av modern kärnkraft. Det Annika har saknat är den korta sikten som nämns i både rapporten från energimyndigheten och i uttalandet av ministern.
