DEBATTARTIKEL
Under hösten 2022 höll Sverige val. En period som starkt präglades av en omvärld i förändring. Politikernas löften var stora och flera åtgärder på kort tid utlovades. Ett av dessa löften var just ett likviditetsstöd för företagen genom ett pristak för energi. I det ekonomiska läget med en galopperande inflationstakt är denna åtgärd problematisk.
Är det endast retroaktiva monetära ersättningar som är vad näringslivet behöver? Frågar vi näringslivets beslutsfattare själva är det tydliga direktiv och initiativ som saknas. Hur ska vi prognostisera framtiden? Vilka strategiska beslut stärker företagen och på vilka premisser? Resultatet är i dagsläget ett vakuum utan beslut och med en stark osäkerhet.
Regleringar på den europeiska marknaden sätter konkurrenskraften ur spel
Den svenska industrin är känd för att vara konkurrenskraftig genom innovation och nytänkande. Över tid har vi kunnat vara adaptiva till marknadens svängningar och stått starka i kriser. Konkurrenskraftens förutsättning för såväl den inhemska marknaden som exporten, är billig energi till företagen. Billig energi, kompetensförsörjning och tillgång till råmaterial är grunderna för en blomstrande industri.
Energipriserna har under 2021 och 2022 ökat dramatiskt och haft en volatil karaktär, samtidigt som effektbristen i nätet blivit en kritisk faktor vid en kall vinter. Sveriges primära exportmarknad har varit Europa. När situationen kring energipriset började bli allvarlig så var den allvarlig för hela den europeiska marknaden och vid den tidpunkten var konkurrensen mot den asiatiska eller amerikanska marknaden det största hotet. Men nu står vi inför en annan verklighet.
Problematiska förutsättningar för näringslivet
Vad är det som gör förutsättningarna problematiska? Problemen ligger i vår oförmåga att idag förutsäga vilken kostnad vi har för att producera en produkt. För att denna kalkyl ska vara konkurrenskraftig behöver kostnaden för produktionen vara likvärdig som för konkurrerande marknader. Ordervinnaren har för Sverige ofta varit vår förmåga att leverera hög kvalitet och samtidigt ha en hållbar ansats i vårt företagande. Men idag är förutsättningarna annorlunda. På flera håll vittnar företagsledarna om hur den europeiska marknaden börjat reglera sina energiprismodeller på ett sätt som sätter konkurrenskraften ur spel. Vi har inte längre samma grundförutsättningar att lösa prissättningen.
Hur kommer det sig att andra länder lyckas reglera sina energiprismodeller men inte Sverige? Industriella regioner med flera energiintensiva företag riskerar att tappa marknadsandelar och arbetstillfällen. De negativa effekterna för samhället kan komma att bli stora. Om vi tar Gnosjö kommun som exempel, den kommun som har flest arbetstillfällen i energiintensiv industri i hela landet, är energisituationen oerhört kritisk. Det är inte bara inflationen som kommer slå hårt mot välfärden i vårt land, även oförmågan att konkurrera på samma grunder kommer leda till minskade resurser.
Industriella regioner med flera energiintensiva företag riskerar att tappa marknadsandelar och arbetstillfällen.
Marknaden och kassaflödet är redan nu ansträngda
Q1 2023 är en kritisk tidsperiod för näringslivet. Energiterminerna visar en prisbild på minst det dubbla mot våra ”normala” priser. Marknaden och kassaflödet är redan nu ansträngda. Årsbokslut med svagare resultat och dyra kostnadsmassor sänker soliditet och kreditvärdigheten hos näringslivet. Dessa är nyckeltal som flera branscher är beroende av för att bibehålla leverantörskrediter. Företag som bearbetat sina marknadsandelar under lång tid kan nu komma att tappa dem snabbt. Detta är marknadsdelar som kommer ta lång tid för företagen att ta tillbaka.
Följden av denna utveckling och avsaknaden av direktiv för hur Sveriges politiker kommer tackla dessa faktorer påverkar omvärldens syn på kreditrisk och investeringsbenägenhet för vår marknad. Näringslivet kan redan nu konstatera att för energiintensiv industri, kommer Q1 2023 att vara den period som blir kritisk. Kyla och avsaknaden av förlitlig basproduktion, höjer energipriserna i Europa. Uppmaningen för billigare och mer stabila energipriser är att dra ner på företagens effektbehov. En form av ”frivillig effektbrist” för att inte behöva stänga ner som alternativ. De länder som hunnit agera på problematiken ligger långt före de marknader som ännu kliar sig i huvudet.
Volatila energipriser och frivillig effektbrist är de enda alternativen som näringslivet erbjuds
Sveriges energikonsumtion prognostiseras att fördubblas till 2045. Samtidigt har konkurrensfaktorn att kunna betona oss som ett hållbart, ansvarstagande producentland aldrig varit viktigare för bibehållen konkurrensförmåga. Men med volatila energipriser och oöverskådliga framtidsplaner på nationell nivå, så kommer industriella aktörer ha svårt att bestämma sig för vilket ben de ska stå på. Ska vi göra som traditionen säger, värna om varandra och kollektivet i stort? Eller ska vi se till vårt eget och bara agera därefter?
Är vi villiga att dra ner ytterligare på BNP-tillväxten och medvetet dra ner på vår välfärd på det sätt som detta kan komma att resultera i? Idag är volatila energipriser och en frivillig effektbrist de enda alternativen som erbjuds. När lyfter vi fokuset till näringslivet och de företag som skapar arbetstillfällen och utveckling? Det är bråttom. Vi vill inte klassas som en högriskmarknad.
Sandra-Stina Vesterlund,
Energiförsörjningsfrågor
070-521 04 80
Annika Cederfeldt Jiveby,
Näringslivspolitisk chef
070–468 36 36
