Advokatfirman Glimstedt i Jönköping är medlemmar i Handelskammaren och arbetar dagligen med kommersiella avtalsfrågor. Under de senaste veckorna har de fått flera frågor kring Coronautbrottets betydelse för olika avtalssituationer. Framför allt har frågorna – på ett eller annat sätt – handlat om det som kallas Force Majeure.
Force Majeure är förenklat ett begrepp som används för situationer när det inte är möjligt för en avtalspart att fullfölja en förpliktelse i avtalet, det vill säga en situation som innebär att det som i normalfallet skulle bli ett kontraktsbrott blir ursäktligt. Några typexempel – som också är vanliga i så kallade Force Majeure-klausuler – är krig, upplopp, strejk och naturkatastrofer. Vid sådana händelser kan det alltså vara ursäktligt att inte uppfylla ett avtalsvillkor. Det ska följaktligen vara fråga om en viss dignitet på det inträffade för att kvalificera som Force Majeure.
Frågan om en av parterna i en avtalsrelation kan åberopa Force Majeure, och på så sätt undgå ansvar för exempelvis en utebliven leverans, går dock inte att besvara rakt upp och ner. Chanserna ökar om parterna i sitt avtal har en Force Majeure-klausul och en liknande händelse finns uppräknad i klausulen. Klausulerna är dock ofta utformade på olika sätt och kan innebära att vissa andra förpliktelser måste uppfyllas av den kontraktsbrytande parten. Samma sak gäller om parterna hänvisat till något branschspecifikt standardavtal. I standardavtal finns nämligen ofta bestämmelser som i vart fall påminner om Force Majeure-klausuler.
Finns det ingen avtalad klausul blir frågan något mer invecklad. Det finns dock en regel om så kallat ”kontrollansvar” i den svenska köplagen som troligtvis kan tillämpas även i andra kommersiella situationer. Kortfattat innebär det i så fall att ett avtalsbrott är ursäktligt om prestationen hindrats av en omständighet som legat utanför parts kontroll och som parten inte skäligen kunde förväntas ha räknat med eller tagit i beaktande när avtalet ingicks och vars följder parten inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
I ett försök att applicera regeln om kontrollansvar på en säsongsinfluensa kan vi konstatera att sådana är vanligt förekommande i Sverige under en begränsad period varje år. En vanlig säsongsinfluensa är därför i regel förutsägbar och går att räkna med. Ett företag kan exempelvis behöva planera för visst sjukdomsbortfall. Det kan dock inte uteslutas att en influensa skulle kunna drabba ett företag på ett sätt som innebär att regeln om kontrollansvar blir aktuell. Omständigheterna i det enskilda fallet blir emellertid avgörande för om regeln om kontrollansvar blir tillämplig.
Utbrottet av Corona ska bedömas på samma premisser. Vi kan konstatera att WHO den 11 mars 2020 klassat utbrottet som en pandemi eftersom utbrottet spritt sig över stora delar av världen.
Vår bedömning är att utbrottet av Corona är så pass ovanlig att regeln om kontrollansvar skulle kunna bli tillämplig i långt fler avtalsrelationer än vid en vanlig influensa. För att ta den senaste händelseutvecklingen som ett exempel borde regler och lagar som inskränker vår rätt till fri rörlighet och sammankomster inte bara anses ligga utanför den enskildes kontroll, de borde också anses ha varit svåra att förutse och de måste följas. Det blir dock återigen omständigheterna i det enskilda fallet som blir avgörande för om regeln om kontrollansvar blir tillämplig eller inte.
Sammanfattningsvis bör du som företagare se över dina avtal och i övrigt fundera på hur du så långt det är möjligt kan uppfylla dina avtalsförpliktelser. Se till att hålla en nära dialog med dina avtalspartners kring hur situationen utvecklas.
Har du frågor eller andra funderingar kring din situation kan du givetvis höra av dig till:
Ambjörn Essén,
ambjorn.essen@glimstedt.se, 036-30 67 34.
Martin Ågren,
martin.agren@glimstedt.se, 036-30 67 38.
Den här texten tillhör Advokatfirman Glimstedt i Jönköping.
