När Handelskammaren träffar industriföretag talas det ofta om att det är problematiskt kring kompetensförsörjning. Det är brist på spetskompetens i form av ingenjörer, men i allra högsta grad även bred kompetens.
Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2020 kommer arbetsgivare ha ett stort behov av att anställa inom utbildningsområdet teknik och tillverkning. Hela 64 % av de arbetsgivare som har deltagit i studien anger att behovet av gymnasieutbildade inom automation kommer öka, motsvarade för industriteknisk utbildning är 57 %. Bland samtliga tekniska utbildningar, gymnasie- som högskolenivå, är just industriteknisk kompetens den mest efterfrågade av arbetsgivarna, både när det gäller nyutexaminerade och yrkeserfarna.
Det kan konstateras, industrin är ett framtidsyrke. Den är i ständig förändring och borta är många av de tunga arbetsmomenten och mörka fabrikerna. Ersatta av fräscha tilltalande lokaler med automatiserade lösningar som sköter monotona arbeten.
Framtidens kompetensförsörjning
Som en erkänt attraktiv arbetsgivare är det tydligt att Husqvarna ser att de som verkar inom industrin är i en framtidsbransch. Automation och digitalisering är en självklar del när nyinvesteringar ska göras. Dagens ungdomar är intresserade av datateknik och digitala lösningar, vilket också är det de möts av när de väljer de industritekniska utbildningarna.
De ungdomar som valt industriteknisk utbildning, vad tänker de om framtidens kompetensförsörjning? Vi träffade Mojtaba Mohammadi och Oskar Hedvall, två gymnasieelever från Bäckadalsgymnasiets lärlingsakademi med industriteknisk inriktning.
– Jag blev chockad över all teknik. Min bild av industrin var en massa människor som hade fysiskt tunga arbeten i en smutsig miljö. I stället var det hallar fulla med robotar. Det ser gammaldags ut på utsidan, men när man kommer in är det fräscht och ljust, säger Mojtaba.
Killarna ser att det är goda chanser till jobb efter gymnasiet. Under sin lärlingstid får de lära sig allt från robotteknik, mätning och CAD till CNC-teknik – inte bara i teorin utan även i praktiken med den senaste tekniken. Genom att vara ute på företagen knyter de kontakter och får fina referenser. Ansvarstagandet och att de blir en del av ett arbetslag, ett sammanhang, kommer på köpet. Gymnasieleverna blir helt enkelt väl förberedda för en kommande anställning inom industrin, både vad gäller teoretiskt och praktiskt.
– Jag har inte bestämt mig än om jag vill utbilda mig vidare eller börja arbeta. Men jag har goda möjligheter att få ett intressant jobb och jag skulle välja samma program igen. Urvalet av olika program är stort. Överväg en extra gång innan du väljer. Industrin är brett, det ger många valmöjligheter och goda möjligheter till ett intressant jobb i framtiden. Det bästa med att vara lärling är allt jag får lära mig, säger Oskar.
För Lena Zieseniss, produktionschef på Husqvarna, är det självklart att arbeta strategiskt med lärlingar för företagets framtida kompetensförsörjning OCH för deras framtida medarbetare.
– Lärlingsakademin är ett sätt för oss att ge ungdomarna erfarenhet och kunskap från dagens industri, så att de står väl rustade inför ett framtida arbetsliv. Dessutom är det en möjlighet för våra erfarna medarbetare att få föra över sin yrkeskunskap till nästa generation, säger Lena.
Det ger en ”win-win”. Ungdomarna får en relevant utbildning med stora möjligheter att göra en fortsatt karriär och Husqvarna tar inte bara ansvar för sin egen framtida kompetensförsörjning, utan även länets.
Frågan var inledningsvis ”hur lyfts attraktiviteten för industrin”. Den borde snarare kanske vara, hur får vi unga tjejer och killar att se industrierna som de attraktiva arbetsgivare som de är? Att ta emot lärlingar är definitivt ett sätt! Ungdomar påverkar varandra – goda exempel innebär att fler vill följa.
Så, genom att industrin tar emot lärlingar skapas det goda effekter och kanske är det en av lösningarna på kompetensbristen.
