För att Jönköpings län ska förknippas med god utveckling och tillväxt krävs rätt kompetens – något som är en stor utmaning för många av länets arbetsgivare. Ett utmärkt tillvägagångssätt för att öka kompetensen hos länets företag är genom lärlingsutbildning. Därför driver Handelskammaren projektet Yrkestrainee.
Lärlingsakademin erbjuder gymnasieelever en lärlingsutbildning inom sju olika gymnasieprogram. Lärlingsutbildning innebär att utbildningen förläggs minst 50 % på en arbetsplats och på så vis kombinerar eleven studier med arbetsplatsförlagt lärande.
Genom att arbetsgivare tar emot lärlingselever får de möjlighet att tidigt och under en längre period forma och utbilda elever i samverkan med skolans utbildningsplan. Under perioden får lärlingseleven lära sig yrket genom att arbeta ”på riktigt” och vara anställd hos arbetsgivaren. Något som gynnar både elever och arbetsgivare.
Handelskammaren Jönköpings län verkar för att skapa bra förutsättningar för länets företag och hjälpa dem att utvecklas i regionen. Vi besökte Bäckadalsgymnasiet för att tillsammans med Anna Sandström, rektor, och Susanna Söderholm, koordinator, diskutera den betydelse som lärlingsprogrammet har för länets kompetensförsörjning.
Susanna Söderholm, koordinator och Anna Sandström, rektor, Bäckadalsgymnasiet.
Vi människor är alla olika och lär på olika sätt
När vi frågade Anna och Susanna om varför de anser att det är viktigt att elever söker lärlingsprogrammet förklarar de att lärlingsutbildning är ett tillvägagångssätt för branschen att kompetensförsörja med den kompetens de är i behov av. De förklarar att det är viktigt att elever söker lärlingsprogrammet eftersom vi människor alla är olika och lär på olika sätt.
Många elever trivs och lär sig bättre i ett professionellt sammanhang när man får lära sig ute i verkliga livet. Eleverna utbildar sig i en verklig arbetsmiljö, de kommer ut i samhället och skaffar sig sin yrkesroll redan i ett tidigt stadie. Ute i arbetslivet är umgänget något helt annat än i skolan. Här får de vara bland och med vuxna och i en miljö med stor bredd på människor och kompetens, något som genererar i att elevernas mognad växer.
”Många elever trivs och lär sig bättre i ett professionellt sammanhang när man får lära sig ute i verkliga livet.” Säger Anna och Susanna på Bäckadalsgymnasiet.
Anna och Susanna poängterar att man behöver vara medveten om att det krävs en del av eleverna som går en lärlingsutbildning eftersom kombinationen av både arbetet och skolan kan vara tidskrävande. Men att de privata och yrkesmässiga färdigheter som en lärlingsutbildning resulterar i är värt det jobb som eleven måste lägga ner.
Genom att tidigt komma ut i arbetslivet skapar sig eleven en tydligare yrkesroll och yrkesidentitet och de lär sig alla de processer och sammankomster som finns på en arbetsplats. Eleverna har dessutom stora möjligheter att få en lärlingsanställning under sin utbildning och även jobb direkt efter studenten.
Utan lärlingsutbildning drabbas länets arbetsgivare
Att lärlingsutbildning genererar ett län med god utveckling och tillväxt är konstaterat. Idag har lärlingsutbildningen för få sökande elever och motsvarar därmed inte branschens behov av nya medarbetare med rätt kompetens. Lärlingsutbildningen behöver vara ett attraktivt utbildningsalternativ för elever i årskurs 9, något som skola och arbetsgivare gemensamt behöver arbeta för.
Läggs lärlingsutbildningen ner kommer arbetsgivare att drabbas, det kommer inte finnas kompetens att anställa och branscherna kommer inte kunna utvecklas i rätt riktning.
Kompetensförsörjning är nyckeln till ett attraktivt län. Branschen behöver stärka yrkesstoltheten och arbetsgivare borde se lärlingsutbildningen som en väg till rätt kompetens.
Förstudien kring yrkestrainee finansieras av Tillväxtverket och Region Jönköpings län.
