För några veckor sedan delade vi på Handelskammaren ut stipendium till fyra framstående studenter från Jönköping University, för att underlätta vid kommande högre studier utomlands. Simon Burman studerar till civilekonom, en av stipendiaterna, har redan varit iväg på sin utlandstermin och delar här med sig av sin upplevelse i Singapore.
Den 8:e augusti 2019 lyfte planet från Landvetter flygplats för en exakt fem månader lång resa till sydöstra Asien. Förväntansfull klev jag av på Changi flygplats den 9:e augusti och bemöttes direkt av vad som är de allmänna kännetecknen för Singapore. Extrem renlighet, unik och extrem arkitektur men också fantastisk integration mellan natur och byggnader. Jag kunde verkligen inte sluta le när jag nu befann sig i vad som naturmässigt är något av det mest motsatta till Sverige, med vetskapen att jag skulle få bo i denna miljö i nästan ett halvår. Detta var mitt första intryck och jag minns det lika starkt i dag som när jag först klev ur flygplanet.
Skolan drog igång först den 12:e augusti i form av administrationsärenden och välkomstceremonier. Undervisningen började inte förens veckan därefter. Den första tiden i Singapore innebar därför inledningsvis mest tid åt att lära känna dels mina fem svenska rumskompisar som skulle studera på samma skola som mig, dels staden jag nu skulle få kalla för mitt hem. Boendet, som vi var tvungna till att lösa privat utan hjälp från skolan, var en lägenhet på tre sovrum, två vardagsrum, tre badrum och ett kök. I förhållande till de andra boenden vi kollade på låg lägenheten väldigt nära skolan, därför var vi mer än nöjda med hur det hade löst sig.
Transporten utgjordes till större delen av Singapores tunnelbana/tåg (MRT) och därefter taxi som, jämfört med Sverige, var extremt mycket billigare. Även tunnelbanan var väldigt billig där en resa från oss till skolan på sju minuter kostade mindre än sju kr. Den första riktiga överraskningen jag stötte på tidigt i inlärandet av hur man lever i staden var hur en sådan teknologiskt och ekonomisk utvecklad stad förlitade sig till stor del på kontanter som främsta betalningsalternativ.
Singapore Management University (SMU) är ett av tre universitet i Singapore. SMU ligger mest centralt och är även det yngsta av de tre. Det centrala läget var en stor anledning till varför jag ansökte just till SMU som mitt förstaval, och inte Nan Yang (som var det enda andra alternativet att välja för studier i Singapore). SMU hade även ett lovande rykte gällande sin businessinriktning och kontakt med näringslivet. Det visade sig att beslutet var absolut helt rätt och främst för skolans geografiska position. Vi bodde väldigt nära skolan, vilket i sig var väldigt nära centrum, men även de flesta sevärdheterna i Singapore (Marina Bay Sands var ca: 15 minuters promenad från skolan).
Undervisningen på SMU bygger på ett annat koncept än vad som används här i Jönköping. Man har mindre seminarierum (max 45 platser) där det är ett öppet klimat och fokus på att eleverna ska delta i diskussioner med varandra samt läraren. Jag tyckte i början att konceptet lät väldigt bra och intressant, men tyvärr på grund av betygssystemets struktur och andra faktorer lät det bättre i teorin än vad det visade sig vara i praktiken. Många diskussioner i de kurser jag läste var ofta substanslösa och mest för att bli bedömd positivt, snarare för att man varit engagerad.
På grund av SMU:s undervisningskoncept har de också ett rätt speciellt system för att välja kurser inför en termin. Man är tilldelad en fiktiv valuta till sitt studentkonto som man får använda till att buda på minst fyra kurser inför varje termin i syfte av att rätt elev, den som vill ha kursen mest, ska få rätt kurs. För oss ovana utbytesstudenter ledde detta system givetvis till missförstånd och resulterade i att man läste mer eller mindre fyra andrahandskurser. Jag är dock personligen inte missnöjd med mina kurser eller den kunskap som jag har fått med mig, men hade det blivit som jag hade tänkt från början hade jag läst åtminstone tre andra kurser.
Vad som i slutändan har varit av mest betydelse för mig är den sociala upplevelsen. Att interagera på engelska, som är Singapores modersmål fast med en dialekt som låter mer som mandarin, var extremt givande och framför allt att träffa alla andra utbytesstudenter från hela världen. Det är många stunder som jag i dag minns tillbaka till och som jag gärna hade återupplevt. Även några av vännerna jag lärde känna under utbytesterminen har jag fortfarande kontakt med än i dag och de står mig nära. Utöver det sociala skedde en del resor, där jag reste till Australien och Nya Zeeland själv under 12 dagar. Det är utan tvekan den största upplevelsen jag varit med om!
Skolan var officiellt slut efter alla examinationer den 6:e december. Många valde att stanna kvar i Asien och resa, men jag valde att åka hem den 8:e december, exakt fem månader efter resans början. Jag kände att det var dags att återvända till Sverige och jultiderna och således tacka för denna tid som hittills varit den absolut mest givande perioden i mitt liv! Jag har både en känsla och önskan av att jag någon gång kommer återvända och uppleva mina gamla rutintransporteringssträckor, sitta i skolans park utanför biblioteket med en Coffé-O och se utsikten från takterrassen på Marina Bay Sands hotellet.
Simon Burman
Stipendiat, Handelskammarens i Jönköpings län Stipendium 2020