2020 var ett omtumlande år. Företag prövades hårt och fick se om både sina affärsmodeller som sina organisationer. Trots detta drabbades de flesta branscher inte så hårt som många förutspådde och denna rapportering visar en fortsatt ljusning, i såväl i konjunkturen som i exporten. Exporten är betydelsefull för vårt land och det var mycket positivt för vår region att det nåddes ett avtal mellan EU och Storbritannien i samband med deras utträde ur EU:s inre marknad.
Nuläge
Trots att pandemin fortgår, även om smittspridningen i länet tycks minska något, så går det fortsatt uppåt för de flesta branscher. Årets första månad har inneburit 173 varsel. Under januari månad hade länet ett större varsel där Kapsch meddelade att de flyttar sin verksamhet och därmed varslar 95 personer. Jönköpings län har med 24,9 % landets näst högsta andel som vid något tillfälle varit korttidspermitterade sedan pandemins start, där endast Västra Götaland står för en högre andel. Under år 2020 såg vi en ökning av konkurser i länet med ungefär en fjärdedel, jämfört med året innan.
Konjunkturinstitutets mätning
Barometerindikatorn publiceras av Konjunkturinstitutet och är en sammanställning av en rad olika branschers syn på ekonomin, gällande nuläge samt närmaste framtid. I den senaste mätningen som publicerades 28 januari hade den stigit från 95,9 i december 2020 till 100 i januari 2021 (där 100 = normalvärde), vilket är samma läge som februari 2019. Redan i mitten av 2018 började Konjunkturbarometern sakta gå nedåt, från att under några år stadigt legat runt 110, för att sedan nå en bottennivå på 61 under april 2020 (se diagram nedan). Nivån från april 2020 är den lägsta sedan Konjunkturinstitutets mätningar började 1996 och kan exempelvis jämföras med finanskrisen då bottennivån nåddes under april 2009 med 67,7.
Källa: KI.se.
Nedbrutet i branscher indikerar barometern att tillverkningsindustrin har ökat med 2,4 procentenheter från december 2020 till januari 2021 och därmed når en nivå på 110. Under april 2020 var indikatorn för industrin nere på 71,6. Sedan konjunkturen vände uppåt i Q2 2020 har tjänstesektorn visat en långsammare ökningstakt än industrin, men även den sjönk till en nivå på 53. Från december 2020 ökade branschen med 3,6 enheter från 86,2 till 89,8. Detta kan tolkas som att företag fortfarande inte är mogna att lita på att läget är stabilt och heller inte vågar satsa på nya projekt.
Ungdomsarbetslöshet
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning från 28 januari, var 23,8 % av ungdomar i åldern 15–24 år arbetslösa. En studie genomförd på ungdomar som slutade gymnasiet 2016/2017 visar att det under pandemin blivit svårare för unga att få jobb. Endast 70 % av de som gått ut yrkesprogram hade ett arbete. Av de 30 % som ej arbetade hade 16 % studier som sysselsättning. 70 % av de som under 2016/2017 avslutade ett högskoleförberedande program studerade på högskola när undersökningen genomfördes. Av de som var i arbete angav en fjärdedel att de hade eller skulle gå ner i tid. Ta del av hela studien hos SCB.
Det beslut som regeringen fattade i höstas om att arbetsgivaravgiften för unga, 18–22 år, skulle sänkas till 19,73 % under april 2021 till april 2023 har som en effekt av ökade restriktioner med en kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet föreslås att gälla redan från 1 januari 2021.
Export
Trots Brexit fortsätter Storbritannien att vara en viktig handelspartner för Sverige, även om landet åkte ner från en 6:e till en 8e plats som vårt lands främsta exportpartner visar statistik från SCB. De varor Sverige främst exporterar till Storbritannien är plast, gummi, bilar, papper och trävaror. I Jönköpings län består exporten främst av:
- Verkstadsprodukter: 28 %
- Gummi/plast: 13 %
- Trävaruindustri: 11 %
- Papper/massa: 10 %
Källa: SCB samt egna sammanställningar.
Sett till vad Jönköpings län exporterar kan slutsatsen förmodligen dras att det exporteras en betydande del, direkt eller indirekt till Storbritannien. Hur handeln kommer påverkas i framtiden efter Storbritanniens utträde ur EU:s inre marknad är för tidigt att säga, men det är tydligt att den påverkas mindre med tanke på handelsavtalet. I en enkätundersökning Handelskammaren sände ut i början av året svarade företagen att de blir påverkade med en ökad administration, vilket i sin tur leder till ökade kostnader. En analys som kan göras är att mindre företag som inte har vana av att handla utanför EU blir mindre benägna att ge sig in i den brittiska marknaden. Exporten till Storbritannien minskade under 2020 med 13 % jämfört med året innan. Under 2020 minskade exporten totalt på samtliga utländska marknader med 7 % jämfört med 2019, vilket tydligt var en effekt av att den globala handeln i det närmast stod still under början av pandemin (källa: SCB).
Svensk Exportkredits (SEK) Exportbarometer, visade vid december månads undersökning 2020 att det finns en skillnad i likviditetssituationen för små och stora bolag där fler mindre bolag angav att den hade stärkts till skillnad från de större. Dock visade båda kategorierna att de förväntar sig att likviditeten kommer öka de kommande månaderna, där hela 41 % av de större spår en ökning. Drygt hälften av företagen angav att de under 2020 hade haft en minskad export samtidigt som drygt hälften angav att de såg en ökad orderingång under de kommande 12 månaderna. Även synen på att anställa var i undersökningen positiv och ca var tredje exportföretag räknar med att anställa under det kommande halvåret.
En studie som Exportkreditnämnden genomfört, visar att var fjärde SME-företag i Sverige planerar att öka sin export till Asien de närmaste 10 åren. I nuläget går knappt 12 % av vårt lands export till regionen och det spås finnas en potential att öka exporten. Det är främst större och tillverkande företag som har planer att expandera på den asiatiska marknaden.
Infrastruktur
Handelskammaren har som remissinstans lämnat ett remissyttrande gällande Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022—2033 och 2022—2037. Inriktningsunderlaget ska ligga till grund för en ny nationell plan för infrastruktur. I svaret har Handelskammaren ett skarpt näringslivsperspektiv och de områden som har lyfts fram är:
- Det behövs ett beslut för ett sammanhängande system för den nya stambanan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Sverigeförhandlingen med centrala stationslägen i Tranås, Jönköping och Värnamo ska gälla.
- Finansiering av nya större investeringar läggs utanför budget och plan för underhåll och upprustning av befintlig infrastruktur.
- Den befintliga järnvägen ska rustas upp och moderniseras. Den kommer vara fortsatt viktig för såväl godstransport som för regional persontrafik.
- Kopplingen och sambanden till de internationella stråken, noderna och satsningarna behöver finnas med betydligt mer, både som motiv och som prioriteringsgrunder för infrastruktursatsningar.
Att satsa på en utbyggd och väl underhållen infrastruktur är avgörande för vårt näringslivs framtid. Hög nyttjandegrad och eftersatt underhåll har dock lett till att det krävs rejäla satsningar för att nå en rimlig standard på såväl vägar som järnväg. Med den nya stambanan nås en stor samhällsnytta i form av att städer utvecklas med nya bostäder och etableringar av företag. Dessutom kan kontinenten nås på rimlig tid på ett hållbart sätt och gods kan transporteras hela vägen från kund till leverantör utan att göra avkall på miljö. De övriga satsningar som måste prioriteras i den nationella planen gällande järnväg i vår region är elektrifiering av Y:et, det vill säga Jönköping-Vaggeryd-Värnamo samt Nässjö- Eksjö och upprustning samt elektrifiering av Nässjö-Vetlanda.
Vägar som lyfts fram i remissvaret är Riksväg 26, även kallad Nissastigen. Hastigheten är där sänkt till 80 km/h vilket påverkar näringslivet i Gislaved och Gnosjö kommun negativt genom en minskad arbetsmarknadsregion. Vägen behöver breddas, göras mötesfri och få viltstängsel.
Infrastruktur och kompetensförsörjning går hand i hand. Utan det ena finns det inte förutsättningar för det andra. Infrastruktursatsningar påverkar företags tillväxt. Att investera i infrastruktur innebär mycket stora kostnader, men att ignorera dessa kostar mycket mer i förlorade arbetstillfällen, ökad samhällsutveckling och välfärd.
Har ni frågor om Handelskammarens arbete eller de frågor vi driver tveka inte att höra av er! Våra dörrar står alltid öppna för diskussioner.
