Med en åter ökad smittspridning och en överhängande risk för en tredje våg kommer ytterligare restriktioner vilket innebär att de branscher som redan är hårt ansatta drabbas än mer. Indikationer kommer om att det finns en problematik kring materielleveranser och att den kommer öka.
Leveransproblem
Framför allt finns det en stor obalans i var containrar befinner sig, vilket medför att gods inte kan fraktas. Problematiken grundas i en ojämn efterfrågan till följd av olika grader av nedstängningar och igångsättningar av produktion i de olika världsdelarna, vilket har lett till att mycket gods finns kvar i Asien med för få containrar att tillgå. Transportkostnaderna ökar således många gånger om, leder till förseningar och i förlängningen till stillastående produktioner. Det finns en överhängande risk att vi kommer se stora konsekvenser under våren och fortsatt under året – till dess att en ny balans har uppnåtts. En konsekvens av att företagare har en full orderbok – men inte kan producera på grund av materialbrist – leder till missat berättigande av korttidspermittering. Risken kan vara en ny varselvåg.
Varsel och arbetslöshet
Uthålligheten hos företagen minskar med tiden, tillgången till likviditet minskar och det är även många företagare som vittnar om att de ännu väntar på att få höstens stöd utbetalt. I Jönköping län kan vi ännu inte se en stor påverkan på andel varsel – trots att länet har en stor besöksnäring. Grafen nedan visar andel varsel från mars 2020 till januari 2021. Den höga andel varsel i januari 2020 kan till stor del förklaras med det varsel Kapsch lade för ungefär 100 personer.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Andelen arbetslösa i Jönköpings län skiljer sig mellan kommunerna med ett spann mellan 4,5 % i Habo kommun och 10,6 % i Tranås och Nässjö kommun. När det kommer till skillnad i arbetslösheten sett till nu och i ett år tillbaka har Tranås kommun ökat med 1,8 %, jämfört med Eksjö kommun som endast sett en ökning på 0,2 %.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Ser man till ungdomsarbetslösheten som har ökat betydligt under pandemin visar även den skillnader i de olika kommunerna där Tranås och Nässjö kommun är mest drabbade. Den kommun som under pandemin har ökat mest i andel arbetslösa i åldrarna 18–24 år är Aneby med en ökning på 6,4 %, jämfört med Gnosjö kommun som ser en minskning med 0,5 %. Ungdomar som inte får ett arbete riskerar att hamna längre bort från arbetsmarknaden då de saknar den arbetserfarenhet de äldre har. Det finns stora risker med att detta får konsekvenser för såväl individer som för samhället.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Utrikesfödda företagare hårt drabbade
En rapport från Svenskt Näringsliv visar att de utrikesfödda företagarna drabbas hårdare än andra i pandemin. Bakgrunden är att många nyanlända har sett egenföretagande som den enklaste vägen in i arbete i sitt nya hemland och då har branscher som hotell och restaurang legat närmast. Inom dessa näringar är 57,3 % av företagarna utrikesfödda och inom transportnäringen, vilket även innefattar taxi, är andelen 32,6 %. De ovan nämnda näringarna kräver att människor möts, vilket gör att de både är hårt drabbade av restriktioner och mindre nyttjade då affärsresandet är kraftigt reducerat under pandemin. Rapporten visar att 10 % av utrikesfödda företagare har drabbats av konkurs sedan pandemins början – motsvarande minskning bland inrikesfödda företagare är 2 %. Då utrikesfödda företagare är mer benägna att anställa andra utrikesfödda personer har de i sin tur varit viktiga arbetsgivare för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med det stora tappet i den här kategorin arbetsgivare finns det en risk att gruppen långtidsarbetslösa nyanlända blir större.
Konkurser
Som tidigare nämndes har Jönköpings län ännu inte drabbats av en massiv våg av konkurser och varsel, trots att pandemin pågått under snart ett år. Statistik från UC visar att under januari månad 2021 inleddes endast fem konkurser, vilket är betydligt färre än samma månad de föregående åren där antal konkurser under samma månad år 2018 var 18. Procentuellt sett var det endast Gotlands län som hade färre andel konkurser jämfört med samma tid året innan. Sett till en nationell nivå har 16 län under januari månad sett färre konkurser än året innan, medan endast fem län hade ett ökat antal där Jämtlands län hade högst ökning med 40 %. De branscher som drabbades hårdast av konkurser under årets första månad, jämfört med samma månad året innan, var främst:
- Handel med motorfordon samt service: +46 %
- Juridik/ekonomiföretag: +24 %
- Restaurang: +8 %
Konjunkturinstitutets mätningar
Konjunkturinstitutet genomför mätningar för olika branschers samt hushållens syn på ekonomin, gällande nuläge samt närmaste framtid, både aggregerat och nedbrutet. På aggregerad nivå benämns undersökningen som barometerindikatorn, medan på en nedbruten nivå anges en konfidensindikator. Det har genom pandemin varit intressant att följa tillverkningsindustrins, bygg- och anläggnings- samt tjänstesektorns konfidensindikatorer då samtliga nämnda branscher är väl representerade i vårt län. I barometern anger 100 ett normalläge. Den senaste mätningen som publicerades 25 februari 2021 visar att flera indikatorer stiger stadigt efter det stora tappet i början av pandemin. Främst visar tillverkningsindustrin en optimistisk syn på framtida orderingång. Bygg- och anläggningssektorn, som genom pandemin har varit opåverkad, visar en marginell ökning som kan förklaras med starka signaler gällande ökat husbyggande. Även tjänstesektorn ökar i princip i samma takt som tillverkningsindustrin, om än att de ligger på en lägre nivå. Sett till de båda branscherna är det tydligt att de senaste åren har tjänstebranschen funnits på en lägre nivå än tillverkningsindustrin. Det var endast under en kortare tid 2019 då de både branscherna hade en samstämmighet kring framtidssynen.
Export
Business Sweden, en organisation som syftar till att stötta företag i deras exportstrategier, mäter regelbundet av exportchefsindex. Undersökningen genomförs av SCB och presenteras kvartalsvis, där företag anger hur den upplevda efterfrågan gällande export är på marknaden. En nivå över 50 indikerar en ökning av order, medan en nivå under indikerar på en minskad efterfrågan. Undersökningen ger dels ett nuläge, dels ett läge för uppskattad förväntad efterfrågan per region.
Rapporten som publicerades den 11 februari 2021 visar att exporten ökar för tredje kvartalet i rad. Med en bottennotering på 37,2 i Q2 2020 då indexet visade det kraftigaste fallet sedan mätningens början 2007 steg det sedan med 11,5 enheter till 48,7 under Q3, för att sedan öka ytterligare till 60,1 under Q4 2020. Senaste mätningen visar en nivå på 64,9 vilket är det högsta sedan Q2 2018 då indexet mätte 66,3 för att därefter ”droppa” nedåt.
Sveriges viktigaste varuexportländer
Export är mycket viktigt för tillväxten hos såväl tillverkning- som tjänstesektorn. Under pandemin minskade efterfrågan tvärt under Q2 2020 vilket ledde till ett exporttapp för varor på -6 % totalt sett till samtliga exportländer under förra året. I tabellen nedan presenteras de länder som Sverige har störst export till samt eventuell förändring mellan 2019–2020 (förändringen anges i parentes).
- Norge: 10,7 % (-6 %)
- Tyskland: 10,6 % (-5 %)
- USA: 8,5 % (0 %)
- Danmark: 7,6 % (+3 %)
- Finland: 7 % (-8 %)
- Nederländerna: 5,2 % (-7 %)
- Storbritannien: 5,1 % (-10 %)
- Kina: 5,5 % (+9 %)
- Frankrike: 4,1 % (-5 %)
- Belgien: 3,6 % (-17 %)
Att diskutera med er företagare är en av Handelskammarens viktigaste uppgifter. Tveka inte att höra av er!
