Debattartikeln publicerades 2020-04-27 i Dagens Samhälle.
Möjligheten till kompetenshöjande insatser för permitterade finns i dagsläget inom vissa kollektivavtal, men systemet behöver utvecklas och utvidgas till alla delar av näringslivet. Vi behöver en lagstiftning som tillåter regionala kompetenförsörjningsinitiativ inom ramen för permittering, skriver vd:arna för fyra Handelskammare.
Låt oss inte göra om misstagen från finanskrisen. Den senaste tidens dramatiska varselstatistik visar som förväntat stora regionala variationer på hur krisen rullas ut. Från finanskrisen vet vi att mixen av branscher i olika regioner påverkade ekonomin och arbetslösheten olika stort i olika delar av landet.
En del regioner hade 15 procent tapp i förädlingsvärden och har när vi nu går in i en ny stor kris fortfarande inte helt hämtat sig från 2008. Den här gången behöver vi möta krisen bättre och ett viktigt verktyg är utbildning, som behöver komma närmare företag och lokala behov. Vi behöver en lagstiftning som tillåter regionala kompetenförsörjningsinitiativ inom ramen för permittering.
Många europeiska länder med erfarenhet av korttidspermitteringar, däribland Tyskland, har byggt in möjligheten till kompetenshöjande insatser för företagen. Det innebär att de snabbt kan växla upp när omständigheterna tillåter det. Låt oss göra likadant här och utbilda oss ur krisen.
Regeringen presenterade nyligen flera nödvändiga satsningar inom utbildningsområdet. Antalet utbildningsplatser som arbetsmarknaden efterfrågar kan därmed öka och kortare kurser starta upp. Dessa initiativ är goda, men de syftar främst till omställning och yrkesväxling för varslade.
Vi ser en outnyttjad potential i att skapa värde inom arbetskraften som står i viloläge under krisen, för att möjliggöra kompetensutveckling för permitterade medarbetare föreslår vi följande:
- Se över lagstiftningen för permittering så att det ska vara möjligt för alla arbetsgivare och individer att satsa på kompetenshöjande insatser under den permitterade tiden.
- Skapa en utbildningspeng som företag kan ansöka om i samband med permittering. Näringslivets möjligheter att finansiera utbildningsinsatser för personalen är i dagsläget begränsad, givet den ekonomiska åtstramningen. En utbildningspeng för permitterade skulle ge företagen möjlighet att sätta in resurserna där det ger mest effekt, oavsett om det är en grundkurs i kodning eller en spjutspetskurs inom robotteknik.
Digitalisering, elektrifiering och nya konsumtionsmönster ställer stora krav på omskolning av arbetskraft och det finns goda skäl att tro att detta kommer förstärkas under och efter den nuvarande krisen.
Sverige har 80-talet lokala arbetsmarknader med sin unika mix av besöksnäring, tjänster, industri och offentlig sektor. Behoven är därför väldigt olika beroende på var i Sverige man befinner sig och på arbetskraftens utbildningsnivå.
En tillbakablick till finanskrisen 2008–2009 visar att återhämningstakten skiljde sig åt avsevärt regioner emellan. Medan Stockholm redan något år efter krisens kulmen var tillbaka på samma nivå som innan så tog det för andra delar av Sverige många år att återhämta sig. En anledning var skillnader i utbildningsnivå och utbildningsmöjligheter.
Med våra förslag ges de lokala företagen möjlighet att påverka utbildningsinnehållet, vilket vi vet ger bäst utbildningsmatchning. Möjligheten till kompetenshöjande insatser för permitterade finns i dagsläget inom vissa kollektivavtal men systemet behöver utvecklas och utvidgas till alla delar av näringslivet.
Det stora behovet av omskolning på arbetsmarknaden fanns redan innan Coronakrisen, vilket gör att satsningar på utbildning för samtliga i arbetskraften nu blir än mer angelägna. Detta behövs för att välfärden fortsatt ska kunna fungera och för att och samhällsbalansen inte ska rubbas.
Stephan Müchler, vd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd, Västsvenska Handelskammaren
Christian Berger, vd, Östsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin, vd, Handelskammaren Jönköpings län
