För någon vecka sedan var det åter härlig studentyra! Efter några år av pandemi med lugna firanden fylldes gatorna åter av studentflak med ungdomar som firade av hjärtats lust att de hade klarat av 12 års studier. En av de var Gustaf Broman som under tre år har läst Industritekniska programmet på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping. Programmet tillhör Lärlingsakademin och är ett av de 8 yrkesförberedande programmen som erbjuds, alla med en del av utbildningen som är lärlingsförlagd.
Många samtal med företagare som Handelskammaren har handlar om den kompetensbrist som är ett faktum i Sverige. Det borde inte vara så!
Matchningsproblematiken kostar! Entreprenörskapsforum, en oberoende forskningsstiftelse, utkom 2018 med rapporten ”250 miljarder fattigare! Svensk produktivitetsutveckling 1950-2027” i vilken de bland annat konstaterar att ”genom att minska ineffektiviteten i den svenska ekonomin och då i synnerhet de strukturella matchningsproblemen på arbetsmarknaden kan betydande effektivitetsvinster uppnås” .
I Sverige är det idag ungefär 300 elever som under sin lärlingstid på ett yrkesförberedande gymnasieprogram får en lön. Gustaf som tog studenten förra veckan, är en av dem. Förutom att fira studenten kan han även fira att han fått jobb på SAAB där han varit under sin lärlingstid. Veckan före den efterlängtade studentdagen träffar Handelskammarens Annika Cederfeldt lärlingen Gustaf Broman, hans handledare Tommy Gustafsson samt Peter Hall, chef för den prototypverkstad där Gustaf haft delar av sin undervisning i form av lärling. I den här delen av SAAB på Stensholm i Huskvarna tillverkas prototyper till nya produkter främst för försvarsindustrin. Arbetet är varierat och kräver en hög teknisk kompetens hos medarbetarna.
Arbetsdagen börjar alltid med en kopp kaffe tillsammans med kollegorna för att se hur dagens arbete ser ut, vilka maskiner som är upptagna och vilka som är tillgängliga. De har flextid men de flesta väljer att komma in runt 7-tiden. Gustaf rör sig vant i verkstaden och det märks att han har koll på det han sysslar med. Arbetet innefattar både att programmera maskinerna framför datorn i olika program och att se till maskinen när den arbetar. Samarbete är viktigt både med kollegor i verkstaden och med till exempel konstruktörer som är på en annan avdelning.
Varför valde han den Industritekniska utbildningen?
– Jag valde industritekniska programmet efter att ha varit på öppet hus och tyckte då att det verkade roligt att dels sitta i ett datorprogram och bereda, men också få vara i en verkstad och använda händerna och få pyssla och trixa lite själv samt lösa problem som kommer upp på vägen. Jag har alltid tyckt om att lösa problem och vara kreativ och det tyckte jag att man verkade få vara på industriprogrammet.
Genom att hänga med kollegorna på fikaraster och luncher, det märks verkligen att han blivit en del av gänget, beskriver han att han har utvecklat sin sociala förmåga. Han har blivit mer mogen och lärt sig vikten av att ta ansvar med att komma i tid och hålla deadlines. Det bekräftar även Gustafs handledare Tommy.
– Han har utvecklats och som person växt in i ”gänget” och tar för sig! Jag tror inte Gustaf skiljer sig så mycket från oss andra i gruppen, och han brukar komma med roliga och underfundiga kommentarer ibland!
Det är givetvis inte bara den sociala sidan som växt, kunskapsmässigt har Gustaf tagit stora kliv. Tommy fortsätter:
– Gustaf nu när han är självgående så har han såklart hjälpt till att avlasta arbetsbördan på avdelningen när vi haft väldigt mycket att göra.
Från att i årskurs ett arbetat med enkla jobb tillverkar Gustaf nu samma avancerade detaljer som sina kollegor. Ett kvitto på bra utveckling menar Tommy. Han ser verkligen nyttan med att ta emot en lärling då företaget får en chans att forma eleven. Inledningsvis krävde det mycket av honom som handledare men sista året har Gustaf bara kommit sporadiskt med frågor, annars har han skött sig själv. Anställningen som Gustaf fått efter studenten innebär samma jobb som han haft under sin lärlingstid så han känner sig verkligen redo att börja jobba! Även Peter, verkstadschefen, konstaterar att de har nytta av att arbeta med lärlingar.
– Den största nyttan tycker jag är att företaget har fått en chans att lära känna eleven, och till viss del även forma utbildningen efter behovet man har. Vid en eventuell anställning är eleven redan inkörd i rutiner, arbetsverktyg och system som finns på arbetsplatsen, vilket gör att hen, vid en anställning, kan bidra från dag ett.
Jag frågar Peter vad som fick SAAB att ge Gustaf lön under sin lärlingstid. Hans svar kommer snabbt. Gustaf bidrog så mycket till verksamheten att han var värd det, som en extra morot. Att sedan anställa honom var också rätt självklart.
– Att jag sedan anställer honom var rätt självklart. Vi sökte folk, och han var ju precis den vi sökte då vi varit med och format honom.
Gustaf håller med om att lönen var motiverande!
– Lönen har såklart varit en bidragande faktor till att vilja gå till jobbet varje dag, inte för att jag inte hade gått om jag inte hade fått lön, men det är ju en morot.
Vi pratar vidare om vem Gustaf tror passar på en lärlingsutbildning. Han resonerar kring att för den som är sugen på att komma ut i verkligheten, inte bara sitta bakom skolbänken och lära sig utan lära sig på plats med den senaste tekniken som industrierna erbjuder.
-Många har fördomen att lärlingslinjen är en enkel linje och att vem som helst kan klara den, vilket inte är sant. Vi läser samma kurser som alla andra även fast vi bara är i skolan hälften av vår gymnasieperiod, så det krävs att man ändå tar ansvar för sina studier och lägger ner lite krut för att klara alla kurser. Det krävs också att man tar ansvar på sin praktikplats och håller det man lovar sin arbetsgivare genom att komma it tid och sköta sig etc.
Egentligen borde det inte finnas någon som lärlingsspåret inte passar för, dessutom leder de ofta till ett jobb direkt efter studenten. Av de ca 300 lärlingar som får lön under sin lärlingstid får så många som 9 av 10 jobb!
Så vilka är Gustafs framtidsplaner?
-Mina planer efter studenten är att jobba under sommaren, sen ska jag göra lumpen i 10 månader. Efter det så kommer jag komma tillbaka till Saab och fortsätta jobba.
